Sortera rätt

Här ska man slänga alla slags matrester, både råa och tillagade förslutna i en brun papperspåse.

Exempelvis: Kött, korv, fisk, fläsk, kyckling och skaldjur inkl ben, frukt- och grönsaksrester, skal, bröd, hårt, mjukt och kaffebröd, matfett, äggskal, kaffesump, kaffefilter, tepåse, hushållspapper, servetter och blommor

Restavfall (Grönt kärl)

När du sorterat ut förpackningar, matavfall, farligt avfall, grovavfall, mm så återstår restavfall.

Här får du slänga dammsugarpåsar, kuvert, tops, tandborstar, blöjor, bindor, plast/papper som inte är förpackningar eller inte kan återvinnas, hundbajspåsar, diskborstar, engångsrakhyvlar, tobak, tuggummi, rengöringstrasor, mindre brännbart avfall, kattsand etc. förslutet i en valfri påse.

Hemkompostering (Eget kompostkärl)

Ungefär hälften av hushållsavfallets vikt utgörs av material som kan komposteras. Med kompostering kan du utmärkt jord till trädgård och krukväxter. Att kompostera är att med naturens hjälp omvandla matrester och trädgårdsavfall till jord. Kompostering sker hela tiden i naturens kretslopp. Döda växter och djur bryts ner och omvandlas till jord och näringsämnen, så att nya växter och djur kan leva. Nerbrytningen sköts av maskar, andra små djur och mikroskopiskt små organismer.

Kompostering är inte svårt om man tänker på vad som behövs för att naturens kretslopp ska fungera. Alla levande varelser behöver luft (syre), mat, vatten och lagom temperatur för att överleva. Livet i komposten fungerar på samma sätt!

Även en Bokashi ska anmälas som hemkompostering. Det är viktigt att komposteringen inte orsakar några olägenheter. Beskriv hur matavfallet ska hanteras, särskilt under vinterhalvåret då det inte går att blanda ner direkt i rabatten.

Näringsbalans

Det måste vara rätt blandning av grundämnena kol och kväve. Matavfall och gräsklipp innehåller mycket kväve och behöver blandas med strömaterial som innehåller mycket kol, till exempel spån från trä, finfördelat papper, löv, flisat trädgårdsavfall, hackad halm och liknande. Finfördela och blanda avfallet innan det töms i komposten och täck med strömaterial. Ett finfördelat och väl blandat material ger bättre och snabbare kompostering. Att täcka avfallet med strömaterial är viktigt för att undvika problem med lukt och flugor.

Luft

De som sköter nerbrytningen i komposten behöver luft. Blanda in grövre material så att det blir luftigt i komposten. Man kan också röra om i komposten ibland så att materialet inte blir för kompakt.

Fukt

Komposten ska vara lagom fuktig. Kompostmaterialet ska kännas som en urkramad tvättsvamp. Blanda i mer strömaterial om den är blöt. Vattna lite om den är torr. Det är bättre att komposten är lite för torr än att den är blöt. En blöt kompost luktar illa. Om komposten är torr avstannar aktiviteten i den och det händer ingenting.

Temperatur

Det är naturligt att komposten blir varm när materialet i den bryts ner. Vintertid behöver komposten vara isolerad om nerbrytningen ska fungera. När det är kallare än 20 grader avtar aktiviteten bland invånarna i komposten. Det är bra att ha små hål i kompostens botten, så att maskar och andra djur kan ta sig ut, om komposten blir för varm eller för kall. När materialet i komposten börjar bli jord sjunker temperaturen naturligt.

Vad kan komposteras?

Trädgårdsavfall

Enklast att kompostera är trädgårdsavfall, som löv, gräs, häckklipp, bark, barr, blast, mossa, fallfrukt, grenar och kvistar. Grovt material som bark och grenar behöver finfördelas för att kunna komposteras. En kompostkvarn kan vara till stor hjälp. Kompostering av trädgårdsavfall kräver ingen särskild behållare och medför normalt inga hygieniska problem. Det gäller dock som med all kompostering att blanda avfallet, så att det inte blir kompakt. En kompost för endast trädgårdsavfall behöver inte anmälas till kommunens Bygg- och miljöenhet.

Köksavfall

Nästan allt organiskt köksavfall kan komposteras: matrester, skal, teblad och kaffesump, kaffefilter, tepåsar, hushållspapper. Köttben bryts däremot inte ner i komposten. Kött- och fiskrester och skaldjur kan komposteras, men kan ge problem med lukt, möss, råttor och flugor. Om detta ska komposteras problemfritt måste det täckas över mycket väl och komposten ska vara sluten med fyra väggar, botten och lock. En kompost för även köksavfall skall anmälas.

Tänk på att bara lägga sånt som ingår i naturens kretslopp i komposten!
Plast, tyg, glas, metall och gummi går inte att kompostera. Följande är exempel på saker som förstör livet i komposten och kvaliteten på kompostjorden: kemikalier, stora mängder av aska från vedeldning, innehållet i dammsugarpåsar, cigarettfimpar.

Undvik stora mängder av ett och samma avfall. Komposten fungerar bäst om olika avfallsslag blandas.

Allmänt om kompostbehållare

Det finns olika typer av kompostbehållare. Behållaren ska vara hållbar och lätt att fylla på och tömma. Den som är lite händig kan ganska lätt göra en egen behållare. Det är bra att ha en väl tilltagen volym i kompostbehållaren. Det är också en fördel att ha en behållare med två fack. Då kan man byta fack när det första är fullt och det är lätt att ta ur den färdiga jorden ur ett fack. Komposten ska vara lätt att nå och sköta. Den mår bäst i halvskugga och lä. Den ska vara sluten med fyra väggar, botten och lock om köksavfall ska komposteras.

Lägg en luftig decimetertjock bädd av finklippt ris och kvistar, täckta med ett lager löv, jord eller gammal kompost i botten på behållaren när du börjar kompostera. Om komposten ska fungera året om bör den vara isolerad.

Färdig kompostjord

Det tar olika lång tid att få färdig jord beroende på typ av kompostbehållare, avfallets sammansättning och hur komposten sköts. Kompostmaterialet är färdigt när det ser ut som jord och luktar jord. Den färdiga jorden är utmärkt att använda i trädgården. Den är näringsrik och har bra struktur. Om den ska användas som planterings- och såjord bör den blandas ut med annan jord, sand eller torv.

Eventuella problem och åtgärder

Om det luktar illa:
Komposten kan vara för blöt. -Tillsätt mer strömaterial.
Komposten kan vara för kompakt. – Rör om i den.

Om det luktar ammoniak är det för lite kol jämfört med kväve i komposten. – Tillsätt mer strömaterial.

Om komposten läcker mycket vätska:
Komposten är för blöt. – Tillsätt mer strömaterial.

Om det kommer myror:
Komposten är troligen för torr. – Vattna den lite.

Om flugor lockas till komposten:
Avfallet är för dåligt täckt. – Täck med strömaterial.

Om komposten avstannar eller inte blir varm:
Det råder torka i komposten. – Vattna.

Ventilationen är dålig. – Rör om eller tillsätt grovt material.

Det är för kallt ute. – Isolera behållaren eller vänta på våren.
Komposten saknar kanske kväve. – Tillsätt kväverikt material.

Det är för lite material i den. – Tillsätt mer avfall och strömaterial.